Hem » | YogaGläntan- Maria Boox

 
YogaGläntan

Yogaläraren Maria Boox är en kär vän och medarbetare till oss på Yogasisters.

Maria skriver ur ett yogiskt perspektiv då hon skildrar vardagliga händelser och olika hinder vi alla stöter på. Samt reflektioner på livet, stort som smått.
Maria skriver här, så ofta hon hinner. Maria reser jorden över för att dela med sig av sin stora kunskap inom Ashtangayogan´s magiska värld.

De vackra bilderna har Filippa Tredal tagit.
Vi är mycket tacksamma för att vi får använda dem, Tack Filippa!

Mars-2013, Maria delar med sig av sina tankar från Kreta  
På väg genom Kreta en annan tid på året än när jag vanligtvis är här.
Så spännande att möta denna natur, när vintern drar sina sista suckar och den spirande våren precis börjar.

Mandelblommorna och orkidéerna som är på väg att stå i full blom. Små ljusgröna knoppar på träden. Getter, får och lamm i horder. Vackra! Snötäckta berg, massor av vind och alldeles tomma stränder. De få öppna Tavernas är fyllda av väderbitna greker och här finns inga turister. Njuter av varje stund.

Min tid bland snö och kyla i mitt kära Sverige var intensivt och härligt. Landade i mitt hem och pysslade som aldrig förr. Träffade vänner och knöt kontakter med flera jag inte mött på länge. Kära återseenden med ömsom skratt ömsom gråt.

Ibland kommer situationer, saker, människor, historier ivägen i en vänskap. Människors väg splittras. Ibland möts vi igen. Det är härligt när möten sker.
Möten i sanning och kärlek. När missförstånd reds ut. När kärleken för varandra står i centrum. Jag är tacksam över de människor jag har i mitt liv just nu.
Jag är också tacksam över de som passerat, där vägar kanske inte kommer mötas igen. Allt är som det ska vara.

Tänker på Patanjalis begrepp; Satya att vara sann, men inte om sanningen gör en annan människa illa. Det finns så många olika sanningar.
Det finns sanningar som kommer från behov sprungna ur rädslor och förvirring. Där sanningen förminskar den ena människan och förstorar den andra.
Det finns sanningar som kommer ur trygghet, klarhet, de som lyfter, bär, stöttar människan i livet.
Det finns sanningar som gör ont men där förändring och ansvar är oundvikligt. Det finns sanningar som medvetet eller omedvetet skapas för att hjälpa människan att stå ut med sig själv och sina val och handlingar i livet.

Att kanske inte våga eller orka ta eget ansvar. Där ansvar och skuld läggs på andra. Det är där vi ska vara uppmärksamma på oss själva och vad som kommer till oss. Att bara hålla med eller tro i blindo kan visa sig från en annan sida längre fram.

Allt är som det ska vara och livet har sina egna lagar ~Karma. Nu vandrar jag här bland Kretas berg med mandelblommor och orkidéer. Jag vandrar på tomma stränder och njuter av Kretas människor och kultur.
Här är gudagott att vara.

Namaste

Ljus till er alla

Maria



  
My dear heart never think you are better than others. Listen to their sorrows with compassion. If you want peace, don’t harbour bad thoughts do not gossip and don’t teach what you do not know.

 -Rumi		  

Jul & Nyårs krönika 2012, Maria Boox
Just nu går mina tankar till barnen. De där barnen i trasor och hungriga magar. Miljoner barn lever på gatorna runt om i världen. Många blir inte mer än några år.

De svälter ihjäl eller dör av enkla infektioner. Enkla på så sätt att med en antibiotikakur och friskt vatten skulle de kunna räddas.
Friskt vatten och ett mål mat om dagen är för miljoner barn i våran värld en lyx som sällan eller aldrig händer. De lever och dör i svält och nöd.
I Indien växer medelklassen och de rika blir fler och fler. Klyftan mellan rika och fattiga ökar.
Guldsmedsaffärerna är välbesökta och de rika köar för att kunna smycka sig från topp till tå. Utanför samma affärer lever och dör de trasiga barnen.

"Aparigraha" -att inte samla på sig mer än vi behöver är ett begrepp från Patanjali, Yoga Sutras. Ett ord som också handlar om att leva i måttlighet att dela med sig, att visa omtanke. 100-300 kr är en stor summa pengar i Indien. Det räcker till vatten och mat för en familj upp till en månad.                                  

Idag tänder jag ett ljus och sänder pengar för att stilla en känsla av ledsamhet som jag känner vid tanken på de trasiga och hungriga barnen. Jag har tillit till att var och en kan göra skillnad.                                   

Önskar er alla en Kärleksfull Jul och ett Nytt År som gör skillnad.
Namaste / Maria                                                                 

"Ni ger endast lite när ni ger av era ägodelar.
Det är när ni ger av er själva som ni verkligen ger"                               

Ur Profeten av Kahlil Gibran.


Augusti 2012-Maria, om sin Guru inom yogan
Sitter och blickar bakåt och fylls av en djup och innerlig tacksamhet över de åren jag fick vara nära min Guru. Sri K. Pattabhi Jois.
 Att ha en lärare har alltid varit viktigt för mig och den dagen 1996 när jag träffade Guruji i hans hem i Mysore visste jag att jag hittat hem.
Han var för mig en varm och kärleksfull människa.  När jag första gången kramade honom fylldes jag av en närhet och en glädjegråt som gjorde mig varm och trygg.
Vi var bara ett fåtal elever i hans lilla rum och varje rörelse tillsammans med andningen gicks igenom med stor noggrannhet. -"Free breatthing" sa Guruji och jag andades på för glatta livet. Så lite jag visste hur Ujaii Pranayama sedan utvecklades inom mig till en guide att känna mig själv i med- och motgång.
Varje andetag på yogamattan är en påminnelse om Gurujis välsignelse och att ha fått del av hans kraft."Shaktipat" kallas det för.
Att praktisera och undervisa i en Parampara tradition, där en tradition och en lärare är förutsättningen för att utvecklas och se sig själv i sanning har sedan dess varit mitt sätt att relatera till yogan och mig själv som människa, elev och lärare.
Idag finns inte Guruji på jorden men i mitt och så många andras hjärtan är han fortfarande min Guru och den lärare jag följer.
Att ha fått del av hans enorma kunskap och hans välsignelse att undervisa ger mig trygghet som lärare och elev. En kraft och tillit att stå på mattan och leva livet i en strävan mot Yoga.
Tilliten till Guruji har alltid funnits och tilliten till yogan som en helande kraft är stor och oändlig.
I min undervisning önskar jag förmedla att yoga är för alla som vill och längtar efter att vara nära sig själv och livet. Även om livet inte alltid är lätt och glatt. Det går att leva i det som är. Att vara nära och innerlig i allt som livet ger oss.
I min praktik strävar jag efter att vara där mitt i, mitt i där det känns, att inte fly. Samtidigt inte släppa taget om det som ligger tryggt därbakom, det som aldrig förändras, det som alltid är i yoga. Betrakta alla de föränderliga känslor och tankar som kommer och går. Leva i allt detta, njuta, skratta, gråta, vara i allt som hör livet till och det som livet ger mig.

Namaste
Since I learned how to love you, the door of my soul has been left wide open to the winds of the four directions.

~ Thich Nhat Hanh

Mars - Maria funderar kring barnens situation i Brasilien
Jag sov,
jag drömde att livet var blott glädje
jag vaknade,
såg att livet var blott tjänande.
Jag tjänade
och upptäckte att tjänandet var glädje.

Ur Fredliga Krigaren
Dom finns här också.

Barnen med de stora ögonen, smala benen och hungriga magarna. Varje gång jag ser dem känns det som om mitt hjärta går sönder och jag kan för en stund inte andas. Jag vänjer mig aldrig. I den stunden är allt jag vill, stanna, ta hand om dem alla. Göra en skillnad, går det, kan jag det?

Frågor som snurrar runt innan jag dras in i min andra värld med träning. Min träning på att vara i ett yogiskt tillstånd...men tänk om träningen istället skulle vara att stanna ?
Att stanna hos barnen med de stora ögonen, de smala benen och de hungriga magarna.

Jag tänker då på mitt älskade barnhem Odanadi i Indien, där stannar jag ibland.
För dem barnen arbetar jag aktivt med olika insamlingar. En gång i tiden startade jag deras yogaträning där. Det gör mig glad att det gjort en skillnad. Men jag vill göra mer, mycket mer.

Läser ur Patanjali Yoga Sutra (kapitel 1 vers 33) och tänker på hur världen skulle vara och se ut om vi alla strävade efter:
maitrikarunamuditopeksanam
sukhadukhapunyavisayanam
bhavanatacittaprasadanam

"I vårt dagliga liv möter vi människor som är lyckligare än vi själva är och människor som är mindre lyckliga. Några skapar beundransvärda saker och andra mest problem. Vad som än brukar vara vår vanliga attityd gentemot dessa människor och deras handlingar, kan vi glädjas med andra som är lyckligare än oss själva och känna medkänsla med de som är olyckliga, uppskatta de som skapar beundransvärda saker och förhålla oss lugna och fokuserade inför andras negativitet kommer vi vila i en sällsam förnöjsamhet."

Min tid i Brasilien är snart slut och nu väntar Sverige, Danmark och Kreta. Har flera kurser på de mest fantastiska ställen och det njuter jag av. Men snart är jag tillbaka i detta land där musiken, dansen och barnen med de stora ögonen bor.

Jag önskar göra en skillnad.


Ljus till er alla
Maria




Every day, God gives us the sun - and also one moment in which we have
the ability to change everything that makes us unhappy. (Paulo Coehlo)
Februari 2012- Maria är i Brasilien

I solens, sambans och kärlekens land vandrar jag fram. Kom hit med
förväntningar och föreställningar och det blev inte alls som jag tänkt.

Men allt är precis som det ska vara och det är bra. Livet lever oss, med
sin egen kraft och det är inte mycket vi vet eller kan styra över.

Efter ett motsträvigt hjärta har förälskelsen till detta land; människorna,
musiken, livet i stort och smått börjat ta form och hjärtat är varmt o
glatt.
Jag dansar samba, forrha och bara är. Min yogapraktik har jag
alltid med mig och varje morgon rullas mattan ut i den lilla lägenheten
jag just nu lever i. Jag vandrar på stranden och på eftermiddagarna
pluggar jag portugisiska.

Kärleken till Brasilien växer och jag är så tacksam över livets kraft
och att jag fick gåvan att leva en stund på jorden.

Att ta till vara på det som är nu och att inte jämföra, värdera eller
oroa mig för omkullkastade planer, en stukad fot eller knaggliga
internetförbindelser är ju egentligen bara ett sätt att fly undan det
som är nu-livet i dess nakna sanning.

Att våga vara sann mot sig själv och andra i kärlek, även när det gör
ont leder till djupare och sannare relationer till livet och alla dess
möten.
Sanningen bara är och när vi är med den i kärlek och uppriktighet,
lever vi innerligt här och nu och ingenting kan vara större.

Tänker på Patanjali Yoga Sutras begrepp Satya-Sanning, som är en del av Yamas visdom. Du kan läsa mer om Yama i Yoga Sutras av Patanjali.

Patanjali Yoga Sutra är en liten versbok med stor visdom om livet och
dess möjligheter. Verserna beskriver bland annat vad som kan stå i vägen
för oss för att leva fullt ut i sanning och kärlek. Boken ger djupa
insikter om och hur vi kan överkomma de hinder som står ivägen för att
leva i harmoni.

Boken är uppbyggd i fyra kapitel och i det andra kapitlet beskriver
Patanjali bland annat den åtta faldiga vägen-Ashtanga Yoga.

Yama är den första delen av den åttafaldiga vägen-Ashtanga Yoga.

Ash betyder åtta, anga betyder grenar och yoga är förening. Om vi
praktiserar de visdomar och använder de verktyg som den åttafaldiga
vägen ger oss har vi en möjlighet att leva i sinnesro och acceptans av
det som är. Om vi i kärlek och sanning lever våra liv leder det oss
till samadhi.

Samadhi är den sista delen av de åtta grenarna och när vi når
det tillståndet är vi i Yoga. I harmoni, i förening i acceptans med oss
själva och allt som är inom och utom oss. Frid och ro!


Ljus till er alla!
/ Maria

Januari 2012, -Maria skriver om känslan inför att resa hem till Sverige.

"Att skiljas är att dö en smula"

...så sägs det iallafall. Så här i avskedets tider av mitt kära Moder India så finns ett vemod en sorts melankoli i mig.

På ett plan skulle jag alltid vilja leva här. Varje dag är ett äventyr och möten med människor hör till varje dags upplevelser. Vilket land, vilka människor.
Jag bugar mig för allt detta och är tacksam över alla år jag spenderat i detta helt fantastiska land. Ingenstans i världen har jag varit så glad, ledsen eller arg.
Nyanserna är många och vad som väntar bakom hörnet går aldrig att förutse.

Att inte låta avskedets vemod stå i vägen för tacksamheten och glädjen. Inte stå i vägen för livet som det kommer till en är en stor utmaning för mig.

Acceptera varje nyans av känslorna, låta dem komma och gå och någonstans därinne ha tillit till att allt är precis som det ska. Vilken lycka när det är så.

Att fastna i förväntningar på livet och dess innehåll skapar ju ofta besvikelser och olycka. Att fastna i föreställningar och bli beroende av hur det var tänkt och att  inte se hur det blev, kan resultera i onödiga besvikelser.

Livet är ju som det är ändå, oavsett hur vi tänker och planerar tar det ju sina egna vändningar och vem som bestämmer och styr det kan nog bara Gud svara på...

I denna stund tar jag med vemod, tacksamhet och glädje avsked av ett älskat land och många älskade människor.
Att inte låta ragas (sanskrit) som är att bli beroende, att fästa sig vid; vad det än kan vara i livet kan vara en börda och stå ivägen för den glädjen som alltid finns inom oss.

Ljus till er alla!

/ Maria


 
"Jag kommer dela med mig av mina tankar om livet och dess varande i glädje och sorg i ett för mig vardagligt perspektiv.
Samt relatera till Patanjali Yoga Sutras för en djupare förståelse av livet.

Jag rör mig emellan olika platser i världen och möter människor i olika miljöer. Detta ger mig en pågående föränderlig och fördjupning av livet och dess mening."
/Maria Boox

I'm the spirit of freedom riding the winds of joy, the fountain of love

in which universes are born in a ceaseless outbreak of ecstasy

/Rumi